brandnewlion

Har varit en liten bloggtorka men mycket nytt smått och gott kommer
inom kort. Såhär kan en enkel flyer för Timo Räisänen se ut.

/Linus

Har kommit in i en riktig The Beatles-tid nu igen. Jag skäms faktiskt lite över att jag
aldrig riktigt innan förstått deras storhet. Det finns en helt unik tidlöshet hos dem som
är riktigt sällsynt (Kanske inte riktigt deras första låtar som är som vilket 60-tals band
som helst).
Hur som helst, jag köpte The Beatles Rockband till min Xbox förra året och det var då
jag verkligen fastnade. Kanske var det lättare att förstå The Beatles när man tänker
på songstrukturerna i låtarna på riktigt. Då såg jag verkligen hur genialt allt är.

Introfilmen till spelet kan vara det snyggaste som gjorts någonsin i animerad film-väg.
Det är så inspirerande och stilen är så sjukt snygg.
Det va faktiskt denna film som fick mig att köpa spelet rakt av. Då har de lyckats
väldigt väl!



och outrot är lika underbart med



/Linus

Efter mängder av strul med felstavning på en annons (som inte jag gjort) som skulle
gå ut i tidningar så fick jag uppdraget att göra om den. Och då blev det en ny helt
från scratch i min egen tappning. Såhär blev resultatet iaf, Jag är faktiskt nöjd.

/Linus

I veckan kom vårens programfolder som jag har formgett, rykande färska från
tryckeriet. De blev helt okej faktiskt!

/Linus

Min limiterade och signerade LP-upplaga av Beggars kan vara det finaste som just nu
pryder min skivsamling.


/Linus

Eftersom jag bestämt att jag hädan efter bara ska posta inspirerande och kreativa
saker i något slag så tänke jag även slänga in en rykande färsk musikvideo till låten
The Northern av Alexisonfire från deras senaste alster Old Crows/Young Cardinals
som de släppte i somras. Deras senaste videos har förövrigt inte varit så roliga men
just denna är lite som en konstverk och låten är förstås riktigt bra.



/Linus

I min kamp för att bli en kreativ människa så försöker jag skapa så mycket som det
bara går, i alla olika former. Vissa saker kommer oplanerat och en annan del är sånt
som jag försöker arbeta mycket med för att nå min vision.
Detta är ett typiskt stycke som kommer rätt oplanerat utifrån ingenting.
Det är rätt kul faktiskt.

/Linus

Jag tänkte slänga in en liten bild jag gjort hemma på fritiden som skiljer sig lite från
vardagens annonsproduktion på jobbet. Det blir inte så mycket tid över till fritid och
personliga arbeten, men jag tänkte försöka jobba på det och ligga i för att utvecklas mer
personligt. Jag får ofta inspirationkickar vilket är trevligt ofta.

Det jag känner nu är att jag vill hitta en egen stil, något som känns hundra procent Linus.
Det svåra är just att det varierar från dag till dag vad jag vill utvecklas i. Det är roligt att
jobba med typografi av olika former men jag vill även satsa på mina illustrationer.
Illustrera är någonting jag alltid tyckt om att göra men jag har alltid blivitt spretigt i dess
kvaliteér och stilar. Även fast jag vet att jag har potential så kommer jag inte just nu ha
tid att bli världens bästa rent tekniskt. Därför studerar jag mycket illustrationer som är
rätt enkla men riktigt snygga trots allt. Efter att sett produktioner med effekt overkills
så har jag fått något slag av fobi och försöker hädan efter satsa på enklare och stilrenare
saker.

"Simplicity is the key to successful living"

/Linus

Thrice Wembley 23/1-2010

Senaste helgen besökte jag London, kanske för lite variation i vardagen men allra helst för
en viss anledning, att se Thrice och Brand New live på Wembley Arena.
Dessa är två band som är riktigt sällsynt här i Europa och speciellt i Sverige så det är lika
bra att ta alla chanser man kan tänkas få. Även om det är sittplats i stor Arenamiljö.

Denna afton är det förbandet som är huvudrätten. Vid halv åtta går Thrice upp på scenen i
ett bäcksvart mörker. Inledningsintrot på öppningslåten Of Dust And Nations ekar ut i den
välfyllda arenan. Och tamefan är det riktigt vackert! Så ovanligt vackert att det innebar gås-
hud redan direkt och det är inget som man upplever ofta. Rent ljudmässigt så är jag mäkta
imponerad. Det är inte hårdrockshögt men totalt cleant. Ofta tendenserar det att basen
ibland tar över och ljudmixningen blir någon slags av dunka-dunka-skrammel, men inte
ikväll. detta är så nära studioinspelningsljud man kommer, men det beror ju helt klart
lite på artisten med. Ett litet minus är tyvärr att gitarristen Teppei inte är på plats då hans
Mamma gått bort, men Nate från bandet The Dear Hunter fyller alla luckor galant lyckligtvis.

Thrice får som förband bara en sorgligt kort speltid på 30 minuter men de använde dem så
bra som man kan tänkas göra, trots att det inte kan mätta min fullständiga hunger på önskan
av låtar. De lyckas riva av en bra blandning på nytt och gammalt material från The Artist In
The Ambulance till och med den senaste plattan Beggars, men låtar från den geniala
konceptplattan The Alchemy Index lyser tyvärr med sin frånvaro. Men ärligt talat så tänker
jag inte allt för mycket på det när de tar ordet klimax till en helt ny nivå i The Earth Will
Shake eller avslutar spelningen i en långsamt stegande explosion med titelspåret från 
Beggars. Hur bra Thrice´s post-hardcore lyckas leva upp till arenarockens kriterier gör mig
förvånad speciellt medtanke på att de oftast bara spelar klubbgig vanligtvis för en mindre
publik. Visst att underbart är kort och att detta bara blir som en aptitretare, men det gav
defenitivt mersmak och en sak är säker. När de återvänder till Hösten så tänker jag under
alla omständigheter se dem någonstans med dem själv som huvudakt.

Glassjaw kändes en aningen malplacerad. Deras musik går mycke bättre hem på mindre
intimare scener och ljudet var inte lika bra för dem tyvärr, även fast de har mycket energi
så är de musikaliskt ett bättre studioband.

När Brand New intar scenen så märker man vilka som publiken är där för att se, de får bra
respons och tryck från de flesta åskådare och ofta ekar allsången högt genom hela arenan.
Brand New är ett bra liveband helt klart. De är duktiga musiker och de är bekväma trots
att detta är ett av de största gig de någonsin spelat. De har gjort allt lite större även med
dubbla trummsett och fyra gitarrister ibland. Men det märks av även att det är ovant 
för dem att spela på sådan scen. Ljudet har dragits upp men kvalitén har olyckligtvis fått
lida därför. Det är stundtals lite för hög bas och för skramligt. Men det spelar inte sån stor
roll. Scenproduktionen är ett av de snyggaste jag sett och de har en mäktig setlist som
inte lämnar någon missnöjd direkt, förutom att de glömmer Bought A Bride från senaste
plattan Daisy som enligt mig är en av förra årets bästa låtar.

Så trots att sittplats kan vara en av de värsta tortyrer som uppfunnits i kombination av
konserter så är detta en spelning som kvalar direkt långt upp i min lista.


Brand New Wembley 23/1-2010

/Linus

Det är sådant jag sitter och gör hela dagarna numera. Rätt soft faktiskt!
Det svåraste är dock att producera saker utan något underlag och material.
Ibland kan en småpixlig bild vara sin enda vän tyvärr.

Så det är bara att komma och beskåda Krunegård nu om du är i krokarna.



/Linus

Enter Shikari, Debaser Slussen 11/1-2009

Jag var ner till vår fina huvudstad Stockholm förra veckan och beskådade det brittiska
bandet Enter Shikari. Ända sedan de släppte sitt första album "Take To The Skies" så
har dem stått mig nära och gjort livet lite gladare.
För att beskriva deras stil av musik så skulle man kunna säga att de står med ena
foten i Techno/Rave och den andra i Hardcore, det skapar en ytterst ovanlig kombination
som kan tänkas låta förjävligt men de prickar rätt. Lättnynnade techno/gladpop synth-
slingor kombineras med tungt breakdown gitarrmangel och skrik.

Från en början var det meningen att bandet Story Of The Year skulle ha varit förband
denna kväll med efter att ställt in på kort varsel så bjöd det skotska bandet Twin Atlantic
upp till dans.
När Enter Shikari kliver på scenen efter förbandet så märker man verkligen vilket band
alla besökare är där för att se. Efter att länge klagat på den torra svenska publiken så
är jag nog benägen att få ta tillbaka det för en kväll åtminstone. Moshpits och crowd-
surfning är bara två saker som man kan se som nyckelord för kvällen. Det känns som
en riktig oldschool-spelning då det helt och hållet saknas kravallstaket och vakter så
det är människor på scenen och dansar med bandet från och till, och för en gång skull
så är det inte någon som bryr sig heller vilket känns skönt. Det är helt enkelt riktig
glädje från början till slut.

Efter några tekniska fel och en setlist som enligt min egen smak innehåller lite för
mycket nya låtar så har jag ingenting att klaga på. Man får helt enkelt det man kommit för.
En glad, intim och dansant stund med Enter Shikari.


(Slänger in ett axplock foton från kvällen som jag tog)



/Linus

Det har gått lite mer än två veckor av det nya året och vi har redan förlorat ett av de
bästa banden där ute.
These Arms Are Snakes meddelade för några dagar sedan att de beslutat att lägga ner
bandet trots att spekulationer om nytt album fanns i luften.
Det är alltid tråkigt och dåligt att de bästa banden ska lägga ner, speciellt när jag aldrig
fick chansen att se dem live som jag hoppats på bra länge.
Bara att hoppas att de återförenas i framtiden eller att de startat något nytt liknande.

Det ironiska är just att denna nyhet kom inte långt efter att jag ägnat ett långt inlägg just
för dem.
Musiken lever vidare trots allt.

/Linus

Nu när ett år tagit slut och även ett helt decennium så tänkte jag att det skulle vara
tid att knyta ihop påsen och sammanfatta det med en helt vanlig Top 10/15 lista.
Detta är helt individuellt och personligt så jag tänker inte hänvisa till några betyg och
recensioner utan går efter min personliga smak och känsla.


2009

1. Thrice - Beggars
2. Alexisonfire - Old Crows/Young Cardinals
3. MewithoutYou - It's All Crazy! It's All False! It's All a Dream! It's Alright
4. Brand New - Daisy
5. Enter Shikari - Common Dreads
6. Poison The Well - The Tropic Rot
7. Pelican - What We All Come To Need
8. Alice In Chains - Black Gives Way To Blue
9. Russian Circles - Geneva
10. Wilco - Wilco

2000-2009

1. Thrice - The Alchemy Index
2. City & Colour - Sometimes
3. Band of Horses - Cease to Begin
4. Alexisonfire - Crisis
5. Deftones - White Pony
6. Korn - Untouchables
7. Frodus - And We Washed Our Weapons In The Sea
8. Dillinger Escape Plan - Miss Machine
9. Incubus - Light Grenades
10. The Mars Volta - De-Loused in the Comatorium
11. Circa Survive - Living Together
12. Stone Sour - Come What(ever) May
13. Enter Shikari - Take To The Skies
14. These Arms Are Snakes - Easter
15. Team Sleep - Team Sleep

/Linus

Efter alla helger och festliga tillställningar så är nu man tillbaka i vardagen i ett helt nytt
år till och med. Det känns även bra att vara tillbaks i Norrköping efter att tillbringat nästan
en månad i gamla hemtrakterna i Hälsingland, visst att det är trevligt men det händer inte
mycket action där direkt.

Det känns som att 2010 kommer att bli ett bra år för det har redan börjat bra det lilla som
gått. Igår kväll så var det Enter Shikari i Stockholm vilket var väldigt grymt, sen är det
alltid roligt att besöka huvudstaden.
Och nästa vecka börjar jag på det nya jobbet i Linköping, men det blir det mer om senare.
Som sagt, många förväntningar på det nya året.



-PLAYLIST-
Thrice - Beggars
Enter Shikari - Common Dreas
From Indan Lakes - The Man With The Wooden Legs

-GAMELIST-
Brütal Legend

/Linus