POP ART

Min arbetskollega bad mig att göra om ett foto på hon och hennes man till något lite
mer lichtenstein inspirerad popkonst. Hon skulle ge bort den som present så det
kunde man ju vara snäll och ställa upp på. Jag är rätt nöjd med resultatet faktiskt.
Hon blev nöjd med för den delen!



/Linus


TIMO FLYER



Har varit en liten bloggtorka men mycket nytt smått och gott kommer
inom kort. Såhär kan en enkel flyer för Timo Räisänen se ut.

/Linus

THE BEATLES

Har kommit in i en riktig The Beatles-tid nu igen. Jag skäms faktiskt lite över att jag
aldrig riktigt innan förstått deras storhet. Det finns en helt unik tidlöshet hos dem som
är riktigt sällsynt (Kanske inte riktigt deras första låtar som är som vilket 60-tals band
som helst
).
Hur som helst, jag köpte The Beatles Rockband till min Xbox förra året och det var då
jag verkligen fastnade. Kanske var det lättare att förstå The Beatles när man tänker
på songstrukturerna i låtarna på riktigt. Då såg jag verkligen hur genialt allt är.

Introfilmen till spelet kan vara det snyggaste som gjorts någonsin i animerad film-väg.
Det är så inspirerande och stilen är så sjukt snygg.
Det va faktiskt denna film som fick mig att köpa spelet rakt av. Då har de lyckats
väldigt väl!



och outrot är lika underbart med



/Linus

BLOGGUPPDATERING

Min blogg är jävligt ryckig har jag nu insett.
Vissa dagar blir det flera inlägg och ibland kan
det bli uppehåll på flera dagar.
Det kan bli rätt jobbigt.

Så hädan efter ska jag införa något nytt system
eller schema som jag ska gå efter.
Mer regelbundet med återkommande teman varje
vecka, såsom; Allmän veckostatus, veckans album/band,
något grafiskt kreativt skapande etc etc.
Just för att inte slöa ihop och även få den lite mer regelbunden.
Dock med några undantag då, men även extra inlägg vid
speciella evenemang.

Hur exakt det ska bli vet jag inte men det kommer att visa sig.

/Linus

SEATTLE VS UMEÅ

Jag kom på en liten rolig sak som jag gick och tänkte på idag.
Min goda vän Cricke, antagligen den största grunge-fantast jag
någonsin träffat på. Han tycks dyrka all hårdare musik alá sent
80-tal/tidigt 90-tal från staden Seattle, Alltså den sanna grungen
som Alice In Chains, Soundgarden, Pearl Jam etc etc.
Så att han ser Seattle det som sitt Mekka är kanske inte så konstigt.
Men det roliga med allt är just det att det låter som att det viktiga med
banden är att de kommer från Seattle, att det är staden som gör dem
till det bra, att det är en otroligt viktig faktor.
(Visserligen kanske det inte är så konstigt om man kommer från samma
stad, de lånade nog mycket från varann)
.

Jag har funderat på om det finns någon sådan stad för mig, En stad
där mycket av dess musikexport berör. Oftast så kommer ju allt man
lyssnar på från olika delar av världen.
Även fast mina absoluta favoriter inte kommer därifrån så har jag nu
kommit på att Umeå är en stad som tagit fram otroligt mycket bra musik
och som har influerat världen även. Att det är en svensk stad förvånar mig
för jag gillar knappt svensk musik med vissa undantag.
Men att en stad i ödesliga Norrland har gett oss Refused, Meshuggah, Cult Of Luna
Khoma och The (International) Noice Conspiracy, AC4 (Okej, allt som Dennis Lyxzén
rört vid)
är rätt otroligt. De två förstnämnda främst har ju en mer eller mindre blivitt
kultförklarade världen över och har inspirerat tonvis av stora band, exempelvis
Deftones, Tool, Thrice och The Used.

Då kommer man ju även nu till den stora frågan, är vissa städer helt enkelt mer kulturella
eller är allt bara en tillfällighet?

/Linus

BEGGARS

Post-hardcorebandet Thrice släppte för någon månad
sedan sin senaste platta Beggars. Det är med lätthet
årets bästa skiva i alla kategorier.
Även om den inte kunde bräcka deras genialt oslagbara
The Alchemy Index Vol. I&II och Vol. III&IV så är det helt
otroligt hur de fortfarande utvecklas som band.
Jag skulle nog kunna säga att nästan alla band jag lyssnar
på börja dala efter tag då de ska göra någonting annat än
de är menade för, förutom just Thrice då som bara blir bättre
med tiden.

Det är då det kan vara lite jobbigt när man inser att man är
en riktig sucker för just sånna band när de släpper nytt.

Jag förhandsbokade Beggars från deras engelsa leverantör när
den släpptes. (Svenska sidor är så jävla kassa på att ta in bra musik).

Och nu släpper de en limiterad vinyl på plattan med signerad 24 sidigt
tillhörande häfte. Det är just detta jag menar, när man är så hängiven
till något band så är man ju totalt fast. Nu har jag lagt ut snart 500 spänn
på ett album, när ska det ta slut egentligen?
Räckte det inte med att jag redan lagt ut 900 kronor på Alchemy Index
delarna i dess alla olika format.

Hur som helst är det ju värt i slutändan. För er som inte hört Thrice så
rekomenderar jag varmt att kolla upp Beggars, årets bästa skiva!



"True progress means, matching the world to the vision in our heads.
We always change, The vision instead"


/Linus

HAPPY BIRTHDAY

Idag fyller jag 21 år, trots att den där obeskrivliga
magin som man en gång kunde känna inte längre
är så stark så måste jag säga att det har varit en
väldigt mysig dag. Jag har blivitt uppvaktad av Isabelle
med frukost, god middag och tårta. Sen har jag även
fått en massa fina presenter av henne men även fått
en hög med pengar från min familj och släkt. Så nu
ska jag äntligen ta och köpa mig en ny digitalkamera
hade jag tänkt!
En av de roligase presenterna var konsertbiljetter från
Isa, så nu ska vi gå på Enter Shikari... Igen!

Den gruppen kommer nog alltid påminna mig lite om
henne trots att hon inte ens lyssnar på dem.
Vi såg dem tillsammans i England förra året vilket var väldigt
roligt och mysigt, så jag ser fram emot att se dem live igen.
De har dessutom hunnit släppa sin nya skiva "Common Dreads"
som jag rekomenderar starkt för dem som inte hört dem innan.
(Dock så uppskattar jag nog deras första mest ändå)

Hur som helst! Det är fortfarande trevligt att fylla år!


ES Oxford Academy´ 08

/Linus

LAST OF THE LIVING

I den gångna helgen så tänkte jag att jag skulle hyra någon film för att döda lite av min överblivna fritid. Eftersom det finns ett videotek just tvärs över gatan så kilade jag dit för att kolla deras utbud.

På hyllan för nyutsläppta filmer fann jag en zombiefilm kallad "Last Of The Living", detta var tydligen en rysare/komedi. Dessutom hade den ett rätt lockande omslag (Se bild), Den beskrivande texten på baksidan lät också rätt komiskt och underhållande. Faktiskt så fanns det även flertal goda lovord om den, såsom "En framtida klassiker" och "Gillade du Shaun Of The Dead så kommer du älska den här". Efter att blivitt smått hjärtvättad av posetivitet och att jag är svag för zombie-filmer så blev det faktiskt just den filmen jag hyrde för dyra fyrtio kronor, priset gjorde mig lite skärrad men det kunde ju kanske vara värt det? trodde jag då iaf. När jag satt igång filmen och en oerhört osmaklig meny dök upp så slog det mig i bröstet som en chockande hjärtinfarkt.

- "Vad har jag gjort sa jag tyst för mig själv", Jag satt trots allt igång filmen och blev ännu mer besviken. Känslan från omslaget som sände ut vibbar som en påkostad Hollywood-produktion fanns inte mer.
Jag kollade baksidan på filmen och läste att filmen var gjord i Nya Zealand och verka inte innehålla någonting man kan förknippa med högklass över huvudtaget. Nu fanns det bara en bitter känsla kvar. Det fanns bara ånger, ångest och sorgsenhet. Jag vilja nästan bara gråta.
Kvalitén på hur filmen var filmad och klippt kunde bara jämföras med någonting jag och mina klasskamrater producerade under våra år på Mediaprogrammet´s rörligbild lektioner. Då fick jag en uppenbaralse, "Detta är nog bara någonting ett par kompisar amatörfilmat, men hur i helvete har den kunnat släpps på DVD runt om i världen?

Man möts redan i början av filmens protagonister, tre unga män som är de sista människorna kvar på jorden efter att en stor zombie-epedemi brutit lös. Hur dessa killar kan vara de sista kvar på jorden kan nog ingen ens kunna finna något logiskt i. De är patetiska, korkade, dryga och framförallt riktigt usla skådespelare (kanske lyckades alla zombie´s finna någon slags sympati för dem). Innebörden av intressant dialog kan med total omöjlighet platsa in i "Last Of The Living"´s innehåll. Hur manusförfattaren (Om det ens fanns någon sådan?) orkar leva med sig själv är ett stort mysterium! Jag menar, det är omöjligt att lyckas så dåligt även om man improviserade helt. Jag hoppas verkligen inte, men om Quentin Tarrantino ser denna film att han inte tar illa upp och slutar filma för att han förlorat sitt hopp om mänskligheten. Att jag just tar upp hans namn är för att denna film påminner lite som en hans filmer, men ändå dess totala motsats. Fast jag antar att han är den enda som kan göra en film som är ostruktuerat uppbyggd med utdragna dialoger som inte har någon relevant betydelse för filmens innehåll.

För att lämna någonting helt obefintligt som dess manus så kan jag gå raka vägen in på en zombie-platter´s stora huvudingredients, Splattern. Att misslyckas med det i en film som just handlar om det vore lite som att göra musik utan toner i?, Ja ungefär så känns det när jag ser denna film.
Nu talar vi riktigt usla effekter. Om du skulle skära upp någon med en rondellslip, skulle inte du bli lite förvånad om du fick pasta bolognese sprutande genom luften på dig? Det skulle jag! Det är ungefär den klassen filmen har.  Något rött trögflytande flyger kors och tvärs genom luften som om du av misstag trillat på tröskeln när du bara skulle bära en kastrull med tomatsås i köket. Att de låter åskådaren vara omedveten om vad som händer kan ju vara en god idé när något som heter budget inte existerar. En annan minnesvärd scen är ju när de är ute och åker med sin bil och kör över en zombie som råkar ha en benstruktur som en fågelskrämma.

Nu ska jag inte skriva mer om denna film, jag börjar redan må dåligt igen.
Jag känner mig tvungen att gå på bio nu när Zombieland kommer, just bara för att jag inte ska få några personliga hatkänslor för en filmgenre som jag älskar, och för att komma över denna händelse.

Vanligtvis när jag recenserar en film så brukar jag ge den ett betyg men denna gång avstår jag. Jag vill inte kränka andra bottenfilmer genom att sätta denna på samma plats som dem.





/Linus

LOOKING THROUGH GLASS

Nu är jag härmed glasögonorm på deltid.
Men poser kommer jag nog förbli på heltid.

Jag är iaf nöjd med mina brillor.
Det är svårt att hitta skitsnygga sådana.
Men jag valde iaf de minst fula
man kan tänka sig.




/Linus

POLAROIDS OF POLARBEARS

Medtanke på mitt väldigt stora musik och design intresse så
har jag skapat en logotyp för mitt band...
Ja, om jag hade haft något vill säga.
Kanske en vacker dag.
(Någon med god vilja och medioker talang är välkommen att
starta detta band med mig)




När man är arbetslös så märker man att mycket av sin
dyrbara tid går till mest strunt.
Jag försöker ta mig själv i kragen och göra någonting nyttigt.
Så idag har jag sökt kurser till vårterminen på högskolan.
(Utifall jag inte skulle få något jobb tills dess.)
Sen har jag även hittat ett (eller två) jobb att söka,
Ska bara dra ihop ett personligt brev innan tiden går ut.
Lathet kan nog vara min största fiende ibland tror jag.

/Linus


GLASÖGONORM

Då var det en ny vecka återigen. Igår var jag till synsam återigen för att
ta tjuren i hornen och för att tillsist skaffa mig ett par glasögon för min
svikande syn. Det gick bra men det gäller bara att vänta tills de jag vill
ha kommit in i lager. Så snart kommer jag bli en glasögonorm, men inte
på heltid utan mest när jag känner för det. Det är iaf bra.




-PLAYLIST-
Brand New - Daisy
Pelican - What We All Come To Need
Horse The Band - Desperate Living

-READLIST-
Stephen King - Dimman

Jag läste för några dagar sedan ut "Marylin Manson - Den långa vägen
ut ur helvetet
", Jag rekomenderar den om man gillar biografiböcker om
färgstarka människor. Faktiskt riktigt intressant trots att jag inte gillar
hans musik.


/ Linus

PABLO FRANCISCO

I helgen var jag ner till Gävle och såg världs stand-up komikern Pablo Francisco.
Det var alltså en helkväll på Parken med bra sällskap mycket skratt och världslig
humor. Förutom Pablo själv så hade han med sig några uppvärmningskomiker.
Dessa var svenska Janne Westerlund, sedan tre av Pablos bästa vänner
inflygna från Amerika. Sean Savoy, Ashley Fils-Aime och Flip Schultz.
Den sistnämda killen Flip överaskade riktigt och var nog faktiskt enligt mig
kvällens stora höjdpunkt trots att Pablo var riktigt bra!
Pablo´s enda minus var just det att han använder för mycket gamla skämt.
Så kallade Youtube-klassiker som man redan hört flertals gånger, istället
för att göra någonting nytt. Bara gammalt var det ju inte såklart, det finns
nya guldkorn med. Fast resten av publiken verkar ändå vara ute efter de
gamla goda bitarna så jag antar att det är jag som får acceptera och ta det.
Jag är trots allt nöjd.

Jag slänger upp ett par bilder från kvällen här nedan.
Vänster till höger; Sean Savoy, Flip Shultz, Pablo Francisco, Jag och Isabelle med Flip,
Jag och Isabelle med Pablo (Kan vara den fulaste bild på mig hittils =)),
Min fina signerade biljett.





/Linus

ARBETSFÖRNEDRINGEN

Jag har inte uppdaterat på ett par dagar nu då jag varit på ett kort besök
hemma i Söderhamn och Gävle för att se på mite stand-up komik och hälsa
på släkt och vänner.

Under förra veckans vardagar som var så har jag besökt arbetsförmedlingen
för att gå med ungdoms-garantin, får se hur det funkar. Har även fått en Jobbcoach
som förhoppningsvis ska hjälpa mig att få ett arbete, Det verkar riktigt lovande faktiskt.

Något jag inte fattar då det gäller regeringen och arbetslösheten är hur de löser den.
När moderaterna valdes in i förra valet så låg det väldigt mycket tyngd på just den frågan.
I Söderhamn där jag kommer från så startade de någon slags av ungdomsgaranti.
Det innebar att alla arbetslösa ungdomar, invandrare samt inflyttade krigsflyktningar
från Somalia sattes tillsammans på olika platser i Söderhamn där de fick plocka skräp
och röjja upp, detta var såklart inte för någon riktig lön.
Jag minns att moderaterna väldigt kort efter de valts gick ut och sa att siffrorna reducerats
med några procent. Jag skulle inte vilja hålla med om att det var en "riktig" lösning ändå
på arbetslöshet. De kom helt enkelt på en massa skitgöra folk skulle kunna pyssla med
bara för att snygga till siffrorna på pappret.

Om arbetslöshet är så viktig fråga, varför tar staten inte skattepengar för att starta upp egna
riktiga arbetsplatser och företag för att sätta in arbetslösa i så de kan få jobba som riktiga
anställda och få riktiga löner, Då betalar de dessutom skatt vilket gör att staten får in mer pengar.
Måste bara vara en win-win-situation.

Nu är jag ingen som kan någonting utan bara har spekulationer, men jag har även kommit på
lösningen till lågkonjukturen. Det är att företag måste våga satsa trots att det är riskfullt.
För anställer företag fler, då får fler människor mer pengar. Det leder till att fler konsumerar
och köper mer, vilket även innebär att mer företag får in mer pengar. Det måste ju vara det ultimata?
Men om detta ska funka så kan ju ingen fega ur.
Hela arbetsbranschen är ju som ett kugghjul, och skulle en liten gänga försvinna så stannar allt.
Fan... varför blev jag inte världspresident?

/Linus

ARBETSLÖSHET

Just nu skulle ett jobb inte sitta helt fel, allt är jävligt tråkigt och ensamt.
Jag ska snart få en jobbcoach som jag hoppas ska kunna hjälpa mig.
Tills dess sitter jag hemma och bättrar på min portfolio eller någonting liknande.
Det jobbiga är att min inspiration känns väldigt långt bort.
Så allt konkret som jag försöker hitta på blir bara något urflippat målande i
Photoshop, jag bjuder på någonting jag lyckats kladda fram här.
Jag kallar den "Arbetslös man".



Och till sist...
Igår skulle jag även försöka beställa ett spel till mitt Xbox 360 från PCCITY som skulle
kunna ge lite tidsfördriv och glädje. Första gången jag skulle köpa det så var det slut i
lager kan jag tillägga, och nu när det fanns i lager och skulle bekräfta köpet så blir det
såklart fel på köpet och det står att jag måste börja om från början. Kruxet är bara att
pengarna drogs från banken ändå. Så nu har jag ringt och försökt ordna det men de vet
såklart inte vad felet är och ska höra av sig om någon dag.
Det finns något eller någon som inte vill att jag ska ha det där jävla spelet.
Suck...

/ Linus

BACK IN THE U.S.S.R.

I helgen var mina kära vän Cricke här, när man har flyttat från sin hemstad
så träffar man inte på sina gamla vänner så mycket. Så det var riktigt roligt!
Det känns som att man hunnit med ungefär allt man kan göra på ett par dagar.
Vi tog en trip till kära 60-talet och jammade med The Beatles (Se bild),
Vi kollade på en massa filmer, käkade onyttigt och dansade på krogen till
Starwars-Cantina Soundtracket vilket var awesome! Vi gick även på lite
Norrköping sightseeing och spatserade.
En mäkta rolig helg!




/ Linus

IM SMITTEN

Jag tänkte fullborda bloggens framfart med att slänga upp
en logga jag gjort för någon vecka sedan.
Min gamle vän Tobias tyckte att jag skulle göra en logotyp
till hans nystartade band Im Smitten.
Detta är resultatetet på hur själva loggan i sig blev och jag är rätt nöjd.

Bandet är just nu i studion för att spela in sin första demo och jag är
jävligt förväntansfull på hur det kommer att bli.
Så håll stenhård koll på dem!
myspace.com/imsmittenband





/ Linus

SAMBOLIV 2.0

Jag tänkte bara snabbt lägga in ett litet inlägg om min och Isabelle´s samboblogg som vi har startat tillsammans.
Så när jag inte skriver och håller till här så finns jag i den andra.
Så det är bara att kolla in den och läsa om alla saker som kan hända när man är unga nyinflyttade sambos.

> Samboliv 2.0

/ Linus

THE BEGINNING PT.2

När jag startade denna blogg så hade jag rätt stora förhoppningar på att jag skulle ta den med stora ambitioner och engegemang. Men det visade sig att jag helt enkelt varit lite för självupptagen de senaste månaderna.
Det har varit långt resande i Amerika (bilder kommer att läggas upp), hemkomst till Sverige, besökande av olika festivaler och städer runt om i landet.
Sedan har jag även hunnit med en flytt till Norrköping där jag nu sitter och försöker hitta på något vettigt med livet.
Anledningen till varför jag är här är för att min flickvän flyttat hit för att studera så jag tänkte att det var ju en bra anledning till att dra vidare och kanske hitta ett jobb? men som alla redan vid detta lag vet så är det inte superenkelt att bara få ett jobb, trots att man söker så mycket man kan.

Så detta är en andra start av denna blogg och det är nu dags att den får ett ansiktslyft och ett liv kände jag nu när jag ändå sitter hemma om dagarna och inte gör någonting. Så nu har jag uppdaterat med ny design som med största sannolikhet kommer att ändras ytterligare dagligen med smått och gott.
Jag har även börjat finputsa min print-portfolio med saker jag gjort förr och nyligen, den hoppas jag att jag ska få ta med mig till några arbetsintervjuer inom snar framtid.
Jag kommer att uppdatera med allt jag gör från skisser till mer fullständiga resultat.
Men det kommer antagligen mycket annat med från mitt ohändelserika och kanske inte så intressanta liv.


-PLAYLIST-
Thrice - Beggars
Russian Circles - Geneva

-READLIST-
Marylin Manson - Den långa vägen ut ur helvetet

/ Linus

THE BEGINNING

Det är alltid svårt att börja skriva i en nystartadblogg helt plötsligt, bör jag skriva vem jag är och presentera mig eller jag ska jag helt enkelt låta sådant byggas upp eftersom? Jag tror jag börjar mitt i så får ni helt enkelt lära känna mig eftersom det kommer.
Jag kan säga att jag har idag avslutat en KY-utbildning jag gått 2 år i vilket har varit mycket lärorikt! Jag utbildar mig till grafisk designer och försöker göra allt jag kan för att skapa en karriär inom det.
Hela målet med denna blogg var att jag skulle starta den nu när utbildningen är klar där jag kan fortsätta min väg och kamp mot målet på egen hand. Just nu har jag ingen skola jag ska gå utan ska försöka ge mig ut i yrkesvärlden så gott det går.
Så jag tänkte använda denna blogg som mitt ansikte och röst på nätet där jag ska uppdatera med grejjor jag gör och sådant. Under min utbildning så har jag även praktiserat på en reklambyrå vid namn lundberg&co, det har varit den bästa tiden i mina år i utbildandet och jag känner verkligen att jag har hittat min drömjobb som man alltid jagat när man varit yngre och under sin ungdom.
Där fick jag mycket kött på benen som kommer att behövas när man ger sig ut i den stora yrkesvärlden.
Jag hoppas att detta är tillräckligt beskrivande om mig och vad denna blogg kommer att gå ut på.
Istället för att fylla denna blogg med min förflutna så tänkte jag helt enkelt låta mig använda denna blogg till framtiden och vad den nu kommer att innehålla.

Nu är denna blogg väldigt avskalad men i snar framtid så kommer den bli mer överskådlig men innan dess så checka gärna in min webportfolio där arbeten och annat ligger uppe:
Webportfolio
EDIT: Hemsidan ligger inte uppe längre då den är borttagen från Idévärldens server.

Imorgon bär det av till amerika där jag och min flickvän ska besöka Kalifornien och bila runt där bland allt man kan tänkas se. Det kommer bli otroligt spännande och jag hoppas att jag finner mycket inspiration där till framtiden.
Bilder kommer att finnas här inom de närmsta veckorna så håll ut.


-PLAYLIST-
The Gaslight Anthem - The 59´ Sound
mewithoutYou - Brother, Sister

-READLIST-
Gängkrig 145 - Jens Lapidus & Peter Bergting


/ Linus

RSS 2.0