VECKANS MUSIK, JULMUSIK
Dagen före dopparedagen...
Julen står på glänt och vad passar då inte bättre än att lyssna på någon riktigt bra
julskiva? Det svåra med julmusik i min mening är att majoriteten av utbudet är
skräp rakt igenom, dessutom kan det vara lite svårt att få kännedom om de lite
mindre kända underskattade artisterna.
Det första man tänker på är Carola´s Jul I Betlehem skivor som hon släpper varje
år i olika versioner, hur länge kan man egentligen mjölka samma jullåtar år efter år
i hopp att Svenska folket ska köpa produkten för trettiosjunde gången?
Börjar kännas väldigt tröttsamt, medtanke på att nästan alla jullåtar är riktigt gamla
och att inga nya klassikerdängor skrivs mer.
Så för att ta bort alla tröttsamma tankar och fördomar angående ämnen så tänkte jag
rekomendera en skiva som är framförd av en artist som står mig väldigt nära.
This Good Night Is Still Everywhere är en soloskiva samt ett julalster från
Dustin Kensrue som han släppte förra året vid juletid. Dustin är mestadels känd från
hans rockband Thrice, men när han inte spelar med dem så uppträder han även som
ensam singer/songwriter.
Det jag gillar riktigt skarpt med denna platta är just hur avskalad den är. Det är Dustin
och en akustisk gitarr samt mindre slagverk och klockspel.
Det är alltså ingen överdådig version vi pratar här, och kanske är det just den råa och
oslipade känslan som tilltalar mig så mycket.
Det tillför väldigt mycket i just de låtar som finns med, istället för det kommersiella och
plastiga så har Dustin valt mer jordnära låtar som handlar om oss människor och hur
tragisk julen kan vara för många med. Som te.x den gamla visan Fairytale Of New York
vars perspektiv ligger på de hemlösas och alkolisters tankar och julfirande.
Förutom klassiska visor som O Holy Night, Baby Please Come Home For Christmas och
O Come O Come Emmanuel så har även Dustin slängt med två låtar som han skrivit
själv som helt värdigt platsar in bland alla klassiker. te.x låten This Is War är en ganska
mörk sång som hänvisar till krig och det tragiska inom religion och inte allt det fantastiska
som man lätt förknippar julen det med.
Är man trött på all urmjölkad gospel och vill lyssna på en jordnära, mer känsloladdad
akustisk julskiva framförd av en fantastisk artist så rekomederar jag This Good Night Is
Still Everywhere varmt. Speciellt nu i juletider särskilt.
Finns på Spotify
/Linus
Julen står på glänt och vad passar då inte bättre än att lyssna på någon riktigt bra
julskiva? Det svåra med julmusik i min mening är att majoriteten av utbudet är
skräp rakt igenom, dessutom kan det vara lite svårt att få kännedom om de lite
mindre kända underskattade artisterna.
Det första man tänker på är Carola´s Jul I Betlehem skivor som hon släpper varje
år i olika versioner, hur länge kan man egentligen mjölka samma jullåtar år efter år
i hopp att Svenska folket ska köpa produkten för trettiosjunde gången?
Börjar kännas väldigt tröttsamt, medtanke på att nästan alla jullåtar är riktigt gamla
och att inga nya klassikerdängor skrivs mer.
Så för att ta bort alla tröttsamma tankar och fördomar angående ämnen så tänkte jag
rekomendera en skiva som är framförd av en artist som står mig väldigt nära.
This Good Night Is Still Everywhere är en soloskiva samt ett julalster från
Dustin Kensrue som han släppte förra året vid juletid. Dustin är mestadels känd från
hans rockband Thrice, men när han inte spelar med dem så uppträder han även som
ensam singer/songwriter.
Det jag gillar riktigt skarpt med denna platta är just hur avskalad den är. Det är Dustin
och en akustisk gitarr samt mindre slagverk och klockspel.
Det är alltså ingen överdådig version vi pratar här, och kanske är det just den råa och
oslipade känslan som tilltalar mig så mycket.
Det tillför väldigt mycket i just de låtar som finns med, istället för det kommersiella och
plastiga så har Dustin valt mer jordnära låtar som handlar om oss människor och hur
tragisk julen kan vara för många med. Som te.x den gamla visan Fairytale Of New York
vars perspektiv ligger på de hemlösas och alkolisters tankar och julfirande.
Förutom klassiska visor som O Holy Night, Baby Please Come Home For Christmas och
O Come O Come Emmanuel så har även Dustin slängt med två låtar som han skrivit
själv som helt värdigt platsar in bland alla klassiker. te.x låten This Is War är en ganska
mörk sång som hänvisar till krig och det tragiska inom religion och inte allt det fantastiska
som man lätt förknippar julen det med.
Är man trött på all urmjölkad gospel och vill lyssna på en jordnära, mer känsloladdad
akustisk julskiva framförd av en fantastisk artist så rekomederar jag This Good Night Is
Still Everywhere varmt. Speciellt nu i juletider särskilt.
Finns på Spotify
/Linus
RED SKY
Det blev en veckas paus från bloggen nu märkte jag men man har haft lite att göra.
Har åkt hem till gamla hederliga Hälsingland och mitt barndomshem för att fira jul
med släkten samt umgås med mina vänner som jag inte träffat på länge.
Så trevlig har hemvistelsen verkligen varit. Sena nätter med film och Rockband
har man hunnit med, även en jävligt trevlig glöggkväll.
Fast mer kommer nog det absolut bli med.
(har även hunnit med att ta svininfluensasprutan och klippa mig inför jul och blev
riktigt nöjd)
Under den senaste veckan har det även börjat hända lite saker inom jobbfronten.
Har fått lite erbjudanden och annat så det känns verkligen skönt att det börjat
släppa. Så nu kommer jag iaf kunna inleda år 2010 med något att göra vilket
är underbart, men jag antar att alla nedgångar är viktiga med i livet.
En annan jävligt rolig sak som är inplanerat är att jag, Isa och en kompis jag träffade
på Hultsfredsfestivalen ska åka till London i Januari och kolla på Thrice, Brand New
och Glassjaw på Wembley vilket kommer bli helt jävla övergrymt!
Att få se Thrice är verkligen en dröm som blir uppfylld, mitt absoluta favoritband i
alla kategorier.
Nog om det. Det blir mer uppdateringar snart.
-PLAYLIST-
Dustin Kensrue - This Good Night Is Still Everywhere
Brand New- Daisy
Thrice - Beggars
/Linus
Har åkt hem till gamla hederliga Hälsingland och mitt barndomshem för att fira jul
med släkten samt umgås med mina vänner som jag inte träffat på länge.
Så trevlig har hemvistelsen verkligen varit. Sena nätter med film och Rockband
har man hunnit med, även en jävligt trevlig glöggkväll.
Fast mer kommer nog det absolut bli med.
(har även hunnit med att ta svininfluensasprutan och klippa mig inför jul och blev
riktigt nöjd)
Under den senaste veckan har det även börjat hända lite saker inom jobbfronten.
Har fått lite erbjudanden och annat så det känns verkligen skönt att det börjat
släppa. Så nu kommer jag iaf kunna inleda år 2010 med något att göra vilket
är underbart, men jag antar att alla nedgångar är viktiga med i livet.
En annan jävligt rolig sak som är inplanerat är att jag, Isa och en kompis jag träffade
på Hultsfredsfestivalen ska åka till London i Januari och kolla på Thrice, Brand New
och Glassjaw på Wembley vilket kommer bli helt jävla övergrymt!
Att få se Thrice är verkligen en dröm som blir uppfylld, mitt absoluta favoritband i
alla kategorier.
Nog om det. Det blir mer uppdateringar snart.
-PLAYLIST-
Dustin Kensrue - This Good Night Is Still Everywhere
Brand New- Daisy
Thrice - Beggars
/Linus
VECKANS MUSIK, MINUS THE BEAR
Jag tänkte köra en liten fortsättning på förra veckans blogg där jag skrev om These
Arms Are Snakes fast nu ta dess syskonband Minus The Bear.
Om man lyssnar på dess föregångare Botch och Kill Sadie så kanske man inte direkt
blir jätteförvånad när man hör T.A.A.S när det bandet skulle kunna beskrivas som en
ganska fin blandning mellan dem med lite nya inslag.
När man deremot hör Minus The Bear så blir man nog rätt chockad om man förväntar
sig något i hardcore/metalcore stilen. (Visserligen kan man höra likheter mellan M.T.B
och sångaren Jack Snyder´s förra band Sharks Keep Coming)
Minus The Bear skulle nog mer kunna beskrivas som experimentell indie rock/pop
med nästan små synth/elektronika/disko inslag.
Bandets svängighet och glada melodiska gitarrslingor skapar en allmänt härlig
mysighetsfaktor.
I min mening är de väldigt inspirerande och sköna att lyssna på när man sitter framför
datorn och arbetar, väldigt peppande.
Checka in deras alster Menos el Oso, Planet Of Ice samt den geniala EP´n
They Make Beer Commercials Like This på stört!
/Linus
Arms Are Snakes fast nu ta dess syskonband Minus The Bear.
Om man lyssnar på dess föregångare Botch och Kill Sadie så kanske man inte direkt
blir jätteförvånad när man hör T.A.A.S när det bandet skulle kunna beskrivas som en
ganska fin blandning mellan dem med lite nya inslag.
När man deremot hör Minus The Bear så blir man nog rätt chockad om man förväntar
sig något i hardcore/metalcore stilen. (Visserligen kan man höra likheter mellan M.T.B
och sångaren Jack Snyder´s förra band Sharks Keep Coming)
Minus The Bear skulle nog mer kunna beskrivas som experimentell indie rock/pop
med nästan små synth/elektronika/disko inslag.
Bandets svängighet och glada melodiska gitarrslingor skapar en allmänt härlig
mysighetsfaktor.
I min mening är de väldigt inspirerande och sköna att lyssna på när man sitter framför
datorn och arbetar, väldigt peppande.
Checka in deras alster Menos el Oso, Planet Of Ice samt den geniala EP´n
They Make Beer Commercials Like This på stört!
/Linus
ARBETSINTERVJU
Fick på väldigt kort varsel i förrgår ett samtal om ett jobb som jag sökt, fast lite
annorlunda. Det va på samma arbetsplats men istället för Copywriter som jag
slängde iväg en ansökan om så var det nu helt inriktat på Print vilket bara
gjorde mig glad för det är ju min hemmaplan. Så jag var på en intervju igår
för tjänsten och jag fick bra vibbar och tycker att det känns lovande.
Nu är det bara att hoppas på att det ger utdelning. Jag har kanske inte världens
största meritförteckning men det hindrar mig inte från att göra ett bra jobb.
Jag är trots allt nöjd med vad jag åstadkommit på min korta tid inom detta område.
Hoppas arbetsgivare kan se det så med!
/Linus
annorlunda. Det va på samma arbetsplats men istället för Copywriter som jag
slängde iväg en ansökan om så var det nu helt inriktat på Print vilket bara
gjorde mig glad för det är ju min hemmaplan. Så jag var på en intervju igår
för tjänsten och jag fick bra vibbar och tycker att det känns lovande.
Nu är det bara att hoppas på att det ger utdelning. Jag har kanske inte världens
största meritförteckning men det hindrar mig inte från att göra ett bra jobb.
Jag är trots allt nöjd med vad jag åstadkommit på min korta tid inom detta område.
Hoppas arbetsgivare kan se det så med!
/Linus
SUBTLE BODY
Äntligen börjar man känna sig lite friskare tillslut! Har till och med kunna börja gå till
gymmet återigen för att göra bort sig bland anabolapumpade machomän men även
kunna glänsa bland alla 60-åriga tanter.
Jag var som sagt på en arbetsintervju förra veckan angående annonsproducents-
jobbet som kändes rätt bra faktiskt. Trots en aning nervositet så känner jag att jag
gjorde bra ifrån mig och hoppas att jag ska få praktiken där så man får börja producera
och skapa lite grann!
Men tills dess ska jag leva mitt slöa ostruktuerade liv bland tv-spel, chips, musik, film
och fri kreativitet.
Nu är det mer eller mindre juletider och jag har faktiskt varit ute i riktigt god tid när det
gäller julklappar. Jag är faktiskt klar med allt jag ska ge och har börjat slå in det.
Jag har en hatkärlek gällande inslagning av julklappar. Jag har sjukt stor press på mig
själv att få de lika snygga som man kan få de på affärer. Men jag klarar aldrig det utan
det blir alltid lite knöligt och skevt. Men julen är ju trots allt mer charmig än snygg.
-PLAYLIST-
Frodus - And We Washed Our Weapons In the Sea
Minus The Bear - Planet Of Ice
These Arms Are Snakes - Oxeneers Or The Lion Sleeps When Its Antelope Go Home
-GAMELIST-
Halo 3 : ODST
Gears Of War (Har fastnat för första GOW´s livedel återigen, det är sjukt bra)
Dead Space (Inne på sista barnan nu och det är mindfuck, spel kan fan göra en galen)
/Linus
gymmet återigen för att göra bort sig bland anabolapumpade machomän men även
kunna glänsa bland alla 60-åriga tanter.
Jag var som sagt på en arbetsintervju förra veckan angående annonsproducents-
jobbet som kändes rätt bra faktiskt. Trots en aning nervositet så känner jag att jag
gjorde bra ifrån mig och hoppas att jag ska få praktiken där så man får börja producera
och skapa lite grann!
Men tills dess ska jag leva mitt slöa ostruktuerade liv bland tv-spel, chips, musik, film
och fri kreativitet.
Nu är det mer eller mindre juletider och jag har faktiskt varit ute i riktigt god tid när det
gäller julklappar. Jag är faktiskt klar med allt jag ska ge och har börjat slå in det.
Jag har en hatkärlek gällande inslagning av julklappar. Jag har sjukt stor press på mig
själv att få de lika snygga som man kan få de på affärer. Men jag klarar aldrig det utan
det blir alltid lite knöligt och skevt. Men julen är ju trots allt mer charmig än snygg.
-PLAYLIST-
Frodus - And We Washed Our Weapons In the Sea
Minus The Bear - Planet Of Ice
These Arms Are Snakes - Oxeneers Or The Lion Sleeps When Its Antelope Go Home
-GAMELIST-
Halo 3 : ODST
Gears Of War (Har fastnat för första GOW´s livedel återigen, det är sjukt bra)
Dead Space (Inne på sista barnan nu och det är mindfuck, spel kan fan göra en galen)
/Linus
HELVETICA
Blev positivt överaskad förra veckan när jag märkte att de visade Helvetica dokumen-
tären på Kunskapskanalen. Visserligen har jag sett den innan när jag gick på Idévärlden
men det va ett tag sen nu. Intressanta och inspirerande saker får man aldrig nog av.
När jag säger Helvetica så menar jag såklart det välkända schweiziska linjära typsnittet
Helvetiva. Det är inte bara ett av världens mest kända och använda typsnitt utan även
lätt ett av de snyggaste samt lättanvända som finns. Det passar nästan i alla lägen.
Det är en smula magiskt.
Vare sig man tänker på det eller inte så ser man det dagligen där ute. På skyltar, kläder,
i reklamsyfte, på tv, accessoarer, nätsidor, i affärer etc etc.
Det fyllde 50 år 2007, samma år släpptes dokumentären. Jag rekomenderar den starkt
om man är intresserad av design av något slag.
/Linus
THE FALL OF LAS VEGAS
Som sagt, när man inte har några konkreta uppgifter så blir det väldigt ofta att man
sitter och pysslar och formger rätt okonkreta experimentella saker som gärna börjar
träda fram framåt de nattliga timmarna. Detta är någon typ av affisch jag jobbat med
nu någon dag. Ett ihopkok av lite typografi jag provat mig fram på och ett foto jag
knäppte i somras. Jag är rätt nöjd med slutresultatet men har deremot ingen aning vad
det är för någonting egentligen.
/Linus
VECKANS MUSIK, THESE ARMS ARE SNAKES
När mathcorebandet Botch och hardcorebandet Kill Sadie bröt upp så uppstod två stycken
nya ur askorna, samma medlemmar fast helt omkastad line-up. Det ena var indierockbandet
Minus The Bear och det andra var post-hardcorebandet These Arms Are Snakes.
Det är trist att det ofta är så lätt att sortera in band i perfekta små fack av genrer och stilar.
Trots att Seattlekvartetten T.A.A.S kanske har post-hardcore som utgångspunkt så finns
det så mycket mer i dem som band. Det finns en perfekt blandning av en komplex
progressiv sida och en experimentell elektronisk sida. Det är det som gör These Arms
Are Snakes väldigt unika och originella. Inte att förglömma så måste jag nämna deras
fantastiskt energifulle frontman och sångare Steve Snere vars röst känns härligt panikfylld
men ändå harmonisk.
Jag rekomenderar starkt att kolla in deras skiva Easter samt den senaste plattan
Tail Swallower And Dove. Inte för att något de släppt är dåligt men dem båda är starka
plattor rakt igenom som åtminstone för mig fastnade direkt.
/Linus
nya ur askorna, samma medlemmar fast helt omkastad line-up. Det ena var indierockbandet
Minus The Bear och det andra var post-hardcorebandet These Arms Are Snakes.
Det är trist att det ofta är så lätt att sortera in band i perfekta små fack av genrer och stilar.
Trots att Seattlekvartetten T.A.A.S kanske har post-hardcore som utgångspunkt så finns
det så mycket mer i dem som band. Det finns en perfekt blandning av en komplex
progressiv sida och en experimentell elektronisk sida. Det är det som gör These Arms
Are Snakes väldigt unika och originella. Inte att förglömma så måste jag nämna deras
fantastiskt energifulle frontman och sångare Steve Snere vars röst känns härligt panikfylld
men ändå harmonisk.
Jag rekomenderar starkt att kolla in deras skiva Easter samt den senaste plattan
Tail Swallower And Dove. Inte för att något de släppt är dåligt men dem båda är starka
plattor rakt igenom som åtminstone för mig fastnade direkt.
/Linus
